Märkligt syfte med nya proffstouren men spelarna ska fokusera på annat

Vilka tävlingar är det bäst att spela? Hur fungerar transition tour? Vilken rankning väger tyngst?
Dessa och andra frågor sysselsätter just nu många spelare, tränare, ledare och tennisföräldrar.
Vid årsskiftet förändras nämligen proffstouren under ATP och WTA och det råder såväl ovisshet om som oro över vad förändringarna egentligen kommer att betyda.

Under de senaste månaderna har jag hört spelare och tränare tala mindre om hur spelaren ifråga ska förbättra sin serve, backhand eller vad det nu kan vara och mer om att touren inte kommer att se ut som den gjort under ett antal år.

Även om det naturligtvis är viktigt att veta hur den nya touren fungerar har förändringarna i slutänden ingen som helst betydelse för vilka spelare som en dag lyckas nå WTA- eller ATP-touren.
Det avgörs av resultat. Inget annat.

Därför är det befriande att höra coacher och ledare som inte fäster så stor vikt vid nya touren utan istället talar om arbetet som har långsiktiga mål.
”Det finns massa saker som man kan lägga hur mycket fokus på som helst men allra viktigast är ändå att bli så bra som möjligt i tennis”, säger Magnus Norman i den intervju som du hittar här på hemsidan.

Det är bara att instämma i Magnus ord. Jag tycker att många i dagens generation av unga talanger, deras coacher och föräldrar lägger för stor vikt vid annat än utvecklandet av spelet. Man väljer hellre tävlingar där det är lättare att ta poäng än tävlingar med tuffare matcher. En del avstår i unga år dubbelspel för att fokusera på singel trots att dubbel är utvecklande för spelet i stort.

Runt 600 av ungefär 14 000 spelare får ekonomin att gå ihop och då är ändå inte kostnaden för en coach inräknad.

Även om proffstourens nya utseende inte får någon betydelse för vilka spelare som kommer att ta sig fram är det förstås bra att känna till förändringarna.
De görs i syfte att mer än halvera antalet spelare på WTA- och ATP-rankningen.
På dessa finns i dag närmare 4000 spelare men ska minskas till 1500, ungefär jämnt fördelade på dam- respektive herrsidan.

Varför?
Tennisens mäktiga internationella organisationer har i flera år planerat för att minska antalet spelare på WTA- och ATP-rankningen och på ITF-touren.

Den studie som gjordes för några år sedan visade att det fanns totalt runt 14 000 spelare på dessa tre nivåer. Av dessa gjorde 350 herrar och 250 damer break even.
-Då var ändå resor, boende, mat, startavgift och strängning det enda som räknades in bland kostnader. Om kostnaden för coach funnits med hade ännu färre spelare gått runt, säger Anders Wennberg, supervisor på ITF-touren och koordinator international officiating.

Hur har man förresten tänkt? Har man överhuvudtaget tänkt?

Wennberg har full koll på alla de nya förestående reglerna. Men varken han eller någon annan kan i dagsläget säga om förändringarna får avsedd effekt eller om det kommer att krävas modifieringar efterhand.

Hur har man förresten tänkt? Har man överhuvudtaget tänkt?
Det var min första reaktion. Å ena sidan gör Internationella tennisförbundet (ITF) betydande insatser för att bredda sporten, å andra sidan halverar man tillsammans med WTA och ATP antalet proffs. Det handlar om en av världens största idrotter och beslutet är märkligt.

Det är klart att tennisen inte vill skylta med spelare som lagt ner sin satsning men ställt upp i en Future, lyckats ta en ATP-poäng och sedan kallar sig proffs. Men om enda målet varit att bli kvitt dessa spelare hade ATP kunnat följa WTA:s exempel där det krävs poäng i tre ITF-turneringar för att komma med på rankningen.

För att öka inflödet av nya spelare får juniorrankningen större betydelse.

Trots att det snart är dags för spelarna att anmäla sig till nästa år första turneringar är inte alla detaljer klara men här några av de förestående förändringarna.

•Juniorrankningen får större betydelse. Anledningen är att sportens tre tungviktare vill ha ett större inflöde av nya spelare. En plats på topp 100 på juniorrankningen ger möjlighet att gå in i huvudturneringen i en del tävlingar på ITF-touren.

•ITF:s 15 000-dollarturneringar byter namn (inte klart vilket) och kommer inte längre att ge WTA- eller ATP-poäng. Rankningen i dessa turneringar blir istället ITF World rankning och ligger i skiktet mellan junior och ATP/WTA-rankning.

•För att få ATP-poäng i Futures på 25 000-dollar-nivå kommer det att krävas minst semifinal. Nu räcker det med seger i en match. Till exempel tog 17-årige Gustaf Ström i år sin första ATP-poäng då han vann en match i Falu Future. Om den nya proffstouren startat redan i år är det bara Filip Bergevi, Fred Simonsson, Markus Eriksson och Jonathan Mridha som hade plockat ATP-poäng i någon av 2018 års fem Futures i Sverige.

Hemmaspelare gynnas av slopat krav och fler wild card.

•Turneringarna – även Challengers – ska inkluderat kval spelas måndag-söndag. Visst finns fördelar men tyvärr riskerar utomhusturneringar med både dam- och herrklass att försvinna.

•Nästa år blir det inget krav på att länder som vill arrangera 15 000-dollarturneringar måste ha tre i rad. I år spelades Futures i Karlskrona, Kalmar och Lund tre veckor i rad. Nästa år kan de spridas ut under året. Ett förmodat minskat intresse från utländska konkurrenter gynnar hemmaspelare.

•Det blir fler wild card. Fem på de nya 15 000-dollarturneringarna och fyra på de övriga. Även här gynnas hemmaspelare.

•Startfälten i ITF-kvalen minskas till 24 (från nuvarande 32 eller 64) och sex kvalspelare går in i huvudturneringen.

Ovanstående kan alltså vara bra att veta men det är ändå inget som ska ge anledning till oro eller ens huvudbry.
Den som blir tillräckligt bra i tennis klättrar oavsett vilket utseende proffstouren har.

Skrivet av: Redaktionen - 2018 10 30

Arnesen

Jonas Arnesen, 64 år.
Två gånger utsedd till Sveriges främste tennisjournalist. Har följt svensk och internationell tennis i snart 40 år. Skrev 2005 tillsammans med världstvåan Magnus Norman och frilansjournalisten Patrik Cederlund boken Tennis off the record.