Orsaken är främst att Zverev inte alls står att känna igen från de två senaste säsongerna. Självförtroendet är som bortblåst och han lyckas inte alls tygla det heta humöret på samma sätt som tidigare.

Osäkerheten i spelet visar sig i att hans trygghetszon finns ett par meter bakom baslinjen.
Därifrån kommer han inte att kunna slå hål på Ymers mycket starka defensiv.

Det är förstås möjligt att Zverev i dag intar en mer offensiv position för att skaffa sig ett övertag i bollduellerna.
Men det kan då gå ut över säkerheten och är det något redan nu ganska tillstukade Zverev inte behöver så är det just en ännu starkare osäkerhetskänsla.

Någon sådan behöver 20-årige Ymer inte känna av i mötet med sin bara ett år äldre men så oerhört mycket mer meriterade motståndare.
Mikael svarade för ett starkt kval, besegrade i Grand Slam-debuten en motståndare han ”ska” vinna mot och har nu absolut ingenting att förlora.

Han har förbättrat sin serve och känns hur säker som helst i defensiven. Även om han flyttat fram sin position i banan är det offensiva spelet inte alls på samma nivå även om också det utvecklats under det senaste halvåret.

I dag är det ”bara” för honom att gå in och köra medan det för Zverev handlar om att försöka undvika det som skulle bli hans största bakslag på mycket länge.

Den pressen kan inte vara kul att känna för en världsfemma som hittills i år varit mest omtalar för att han inte presterar i närheten av vad som förväntats.

Det är möjligt att hoppet om en svensk skräll i dag är ett mycket blågult sätt att se på saken och att den sympatiske tysken utan större besvär lever upp till sitt favoritskap.
Men det känns långtifrån så givet som det normalt skulle göra.