Svensk dominans i Kungliga hallen – men bara sett till antalet spelare

30 svenskar finns med i Kungens Kanna eller Drottningens Pris som i dag inleddes i Kungliga hallen.
Att ingen hemmaspelare gick in på sin rankning ger en bild av hur svensk juniortennis står sig i hård internationell konkurrens.

Eftersom det handlar om turneringar för 14-åringar visar det i och för sig bara hur just den svenska årskullen hävdar sig internationellt.
Men det har sett ungefär likadant ut under alla de sju år Kungens Kanna och Drottningens Pris haft Grade 1-status.

Att inte en enda hemmaspelare har tillräckligt bra rankning för att kvalificera sig på sin placering kan delvis förklaras av att svenska spelare inte alls spelar lika många Tennis Europé- turneringar som många av sina utländska konkurrenter.

Vad beror det på?
– Delvis på vårt eget tävlingssystem och vårt skolsystem. Vi har många andra turneringar i Sverige men få Tennis Europe-tävlingar, säger Rickard Billing som är chefstränare på KLTK:s akademi.

– Unga spelare som går i skolan har inte samma möjlighet att vara ute och tävla i samma utsträckning som spelare i många andra länder.

Billing fortsätter:
– Man kan kanske tycka att våra spelare borde ligga bättre än vad de gör på rankningen. Men samtidigt vill vi inte ha någon hysteri där unga spelare åker världen runt för att få upp sin Tennis Europe-rankning. Det skulle inte vara sunt.

Att svenska spelare i regel inte håller nivån som krävs för att gå långt när de som under Kungens Kanna och Drottningens Pris får chansen har ingen annan förklaring än just att de inte räcker till spelmässigt.

Spelar det då någon roll sett i ett längre perspektiv?
Ja, i viss mån men samtidigt ska man inte fästa för stor vikt vid 14-åringars resultat.

Och det inte i någon riktning. Vi har sett många underbarn och ”superlöften” försvinna innan de ens närmat sig halldörren till WTA- eller ATP-touren.

Och vem trodde efter Stefanos Tsitsipas ganska tidiga sortier i Kannan 2011 och -12 att han sex år efter sitt senaste framträdande i Kungliga hallen skulle lyfta Stockholm Open-bucklan.

Därför finns det ingen anledning för unga spelare att misströsta även om de just där och då ligger en bra bit efter de bästa av sina jämnåriga konkurrenter.

Samtliga elva svenska killar som kvalade föll bort redan där och av de 19 kvalande tjejerna var det bara Cornelia Kack som tog sig in i huvudturneringen.

Ryssland har dominerat stort på såväl flick- som pojksidan.

Kungens Kanna spelades första gången 1901, 49 år senare startade Drottningens Pris och under åren har de båda turneringarna haft flera olika format.

Sedan 2012 är det några av världens bästa 14-åringar som kommer till Stockholm för att göra upp om titlarna.
Av de sju hittills avverkade upplagorna har Ryssland tagit fyra av titlarna och det såväl på flick- som på pojksidan.

Även i år kommer några av de hetaste segerkandidaterna från Ryssland. Maxim Zhukov är andraseedad och Jaroslav Demin – som i dag besegrade Filip Gustafsson – är tredjeseedad i Kannan.

I Drottningens Pris är ryskorna Anastasiia Gureva och Elena Pridankina första- respektive andraseedade.
– Ryssarna har inget inhemskt tävlingssystem utan tävlar på Tennis Europe. Ju högre de når desto mindre behöver de betala eftersom boendet och maten då är gratis. Det skapar en stress och press att nå högt väldigt tidigt, säger Billing.

Allra mest intressant i årets upplaga är tjeckiskan Brenda Fruhvirtova vars storasyster Linda tog titeln förra året. Brenda fyller 12 år i april och är ett minst lika stort löfte som Linda, finalist i årets Salk Open.

2011 stod Carl Söderlund som segrare i Kungens Kanna och Sofia Ferding var i final i Drottningens Pris. Då hade turneringarna Grade 3-status. Mikael Ymers final 2012 är bästa svenska resultat efter uppgraderingen.

Skrivet av: Redaktionen - 2019 02 25