
Två hemmahopp skadade – ett har sig själv att skylla
En del spelare har oturen att skada sig.
Andra har sig själva att skylla.
I Falu Future hittar vi båda exemplen.
Gustaf Ström tvingades tyvärr att lämna wo i mötet med tredjeseedade tjecken David Poljak.
Den 17-årige hemmaspelare hade värmt upp inför onsdagsförmiddagens inbollning men sträckte ändå ryggen där efter bara några slag. Ström har haft problem med låsningar i ryggen även tidigare och då blivit i spelbart skick på relativt kort tid. Nu hjälpte inte behandlingen han fick och det fanns inget alternativ till att kasta in handduken några timmar före match.
Motgången kom knappt ett dygn efter att han med segern i första omgången tagit karriärens första ATP-poäng. Den fungerar säkert som lite plåster på såren. På sikt alltså. Men inte nu.
Medan det i Gustaf Ströms fall handlar om ren och skär otur har Fred Simonsson bara sig själv att skylla.
Simonsson tappade helt kontroll över sitt heta humör: I ilskan slog han handen i stolen så hårt att han inte kunde fortsätta matchen mot rumänen George Botezan som då ledde 6-3, 1-0. Det skedde i tisdags och dagen därpå visade sig skadan vara så svår att Simonsson inte kunde spela dubbel. I par med Markus Eriksson tog Simonsson dubbeltiteln i förra veckans Catella Open och duon hade mycket väl kunnat gå hela vägen även i Falun.
Det är bara att känna sympati med Eriksson som helt utan egen förskyllan tvingas ge upp fajten om dubbeltiteln.
Fred Simonssons uppträdande går inte att försvara. Visst kan man säga att det är otur att han skadade sig så illa som skedde. Å andra sidan hade absolut ingenting hänt med handen om han inte tappat fattningen.
Även om det därför inte är synd om honom är vi säkert många som vill leta ursäkter eftersom Fred är en snäll kille. Men alltför ofta slår det slint för honom på banan där han blir som förvandlad.
Det brukar stanna vid att han med ett negativt kroppsspråk visar sin ilska och/eller frustration. Just i sådana lägen är det lätt att lida med Simonsson. Han har ett stort spel i sig men får ut bara en mycket begränsad del av det eftersom han inte kan hålla huvudet kallt.
Åren går och om den 23-årige stockholmaren ska ha möjlighet att ta tillvara på sin potential måste han först och främst bli mycket mentalt starkare.