Sedan mitten på juni förra året har Djokovic spelat tio turneringar.
Här några siffror som belyser hans kraftiga dominans under den perioden.

•Tre av tre möjliga Grand Slam-titlar (Wimbledon och US Open ifjol och nu då Australian Open).

•Två av fyra möjliga Master-titlar (Shanghai och Cincinnati).

•Ytterligare tre finaler varav en i Paris Masters och en i ATP-slutspelet i London.

•49-5 i matchfacit.

Det skulle inte förvåna om Novak Djokovic kommer att dominera årets säsong på samma sätt som han gjorde 2011 och 2015. Båda dessa säsonger triumferade han i Australian Open, Wimbledon och US Open.

2011 spelade Djokovic hem tio titlar och hade ett matchfacit på 70-6.
2015 tog han elva titlar och hade 82-6 i matcher. En av förlusterna kom i Parisfinalen mot Stan Wawrinka.

Även om den suveräne världsettan med dagens utklassning (6-3, 6-2, 6-3) av och uppvisning mot världstvåan Rafael Nadal tog bara ett första av fyra nödvändiga kliv kittlar det att redan nu tänka på Djokovic möjligheter att i år ta en Grand Slam.

På herrsidan har det inte hänt sedan 1969 då Rod Laver segrade i samtliga de fyra största turneringarna. Djokovic största utmaning kommer förstås redan i Franska mästerskapet där elvafaldige mästaren Nadal kommer att bli tung favorit om inget oförutsett inträffar.

Under de gångna två veckorna på Melbourne Park har det naturligtvis pratats mycket om Nadals starka comeback efter drygt fyra månaders uppehåll på grund av skada. Han tappade inte set på sina sex matcher fram till finalen och har tack vare en förbättrad serve kunnat flytta fram sin position i banan och kommit till snabbare avslut.

Men de som började tala om att han nu är lika bra som någonsin tidigare förbisåg att spanjoren hade en gynnsam lottning.
Visst, han tog tillvara på den på ett mycket övertygande sätt men mötte på vägen fram till final ingen spelare med kapacitet att testa hans nuvarande högstanivå.

Även om Djokovic inför turneringen gällde som storfavorit och vunnit åtta av de tio senaste inbördes mötena mot Nadal var det väl ingen som kunde förutse det som under drygt två timmar utspelade sig inför 15 000 åskådare på Rod Laver Arena.

Det var en huvudrollsinnehavare mot en statist, tungvikt mot flugvikt, ”spel mot ett mål” och ja, det finns många liknande sätt att beskriva den odramatiska finalen.

Djokovic tappade en (1) poäng i egen serve i första set. Han hade en breakboll mot sig på hela matchen. Den kom i tredje sets sjätte game och då var serben ett break upp. Han förvaltade fem av sina åtta breakbollar.

Djokovic slog 34 vinnare och hade bara nio oprovocerade missar.
Nadal hade 21 vinnare och 28 oprovocerade missar.

Att spanjoren flyttat fram sin position i banan resulterade nu bara i att han inte alls hängde med i tempot utan gång efter annan hamnade på fel fot.

Titeln var Novak Djokovic 15:e i Grand Slam och den sjunde i Australian Open där han nu är segerrikast genom tiderna.

Federer har 20 Grand Slam-titlar, Nadal 17.

Mats Wilander sa för fyra år sedan att han trodde Novak Djokovic skulle bli segerrikast i trion.

Och ja, sett över det senaste halvåret och med dagens uppvisning på näthinnan är det väl ingen som säger emot.